För två veckor sedan började jag äta LCHF "Extreme" för att må bra och förhoppningsvis även tappa lite övervikt. Jag tänkte tala om bara några av de funderingar jag haft och fått under dessa två första veckor, och ev följa up lite senare. Detta kommer dock INTE att bli en ny kost- eller hälsoblogg, så var bara lugn.
Till att börja med så har min vikt åkt berg- & dalbana under hela livet, i 38 år nu, och jag har endast vid några få korta perioder varit helt nöjd med hur min kropp varit formad. Jag kan i backspegeln se att det har varit med ca 7 års intervaller sedan första gången då jag var runt 18 år, efter värnplikten, dvs 18, 25 och 32 år gammal och än en gång kommer nu min motivation och mitt behov efter ytterligare ca 7 år. Jag fyllde ju nämligen 38 år för inte fullt två månader sedan.
Jag har verkligen bestämt mig nu (igen) och jag har sett till att skapa bra förutsättningar för att lyckas, bl a genom att styra min egen tid (ökade möjligheter till ev träning och matlagning som jag inte gjort innan) ha god kunskap genom en mkt insatt och påläst vän, och även en ekonomi som klarar av en något förhöjd kostnad för mat och ev kosttillskott.
Jag har alltid gjort saker i svart eller vitt, av eller på, så även denna gång blir det utan "fusk" (jag är ju dessutom min egen domare och vill heller inte på nått sätt lura mig själv), inget "unna mig" som inte grund-dieten tillåter, men däremot prova göra det hela så enkelt men även framgångsrikt som möjligt.
Jag har beslutat att i så stor utsträckning som möjligt, helt UTESLUTA ALLA TYPER AV SOCKER ur min kost vilket innefattar kolhydrater som omvandlas till socker i magen och går ut i blodet och höjer blodsockernivåen, som bekämpas med att kroppen höjer insulin-nivån, som i sin tur gör oss feta. För att vara mätt i samma utsträckning som innan behöver jag ersätta det med kalorier från fett och proteiner, så den diet som låg närmast och dessutom väldigt i ropet var då LCHF - Low Carb, High Fat.
Jag har sett ca 20 timmar film och föreläsningar på Youtube om detta nu och blir mer och mer övertygad om att detta kan vara den livsstil jag kan klara av att leva med långsiktigt och få förändringar i min hälsa och mitt välmående. En positiv bieffekt skall kunna bli en viktminskning.
De första två veckorna har gått enklare än jag trodde med min nya livsstil. Jag äter perfekt efter konstens alla regler och har klarat mig från att "trilla dit" i fallgroparna som finns där ute. Jag har inte tränat nämnvärt, förrutom en del promenader, som jag alltid gjort.
Jag mår bra, men inte överdrivet bra. Jag har inte märkt några stora fantastiska förändringar i min vardag, förutom att mage och tarmsystem är lite "lugnare".
Förrutom detta så har jag lovat mig själv höja livskvalitet ytterligare ett snäpp, utan att överdriva detta, så samtidigt dricker jag gärna ett eller ett par glas rödvin och naturligtvis då även mumsa lite ost (dock ej kex!) till kvällsmål. Eller varför inte en liten Whiskey till kvälls-filmen?
Till min förvåning har jag nu de första två veckorna tappat 2,5kg, utan att ha bantat med äckliga soppor eller pulver, eller ens svultit. Jag har endast tagit bort så mkt socker som möjligt ur min dagliga kost. Jag har som mål att max ta in 20gr kolhydrater / dag, eftersom det nästan är omöjligt att lyckas äta vanlig kost en hel dag helt utan kolhydrater.
tisdag 18 september 2012
onsdag 1 augusti 2012
Aktivitet online
Efter att under många år varit otroligt närvarande på webben har vi den sista tiden kunnat göra mera uppdrag live. Det är just nu helt rätt timing för oss och har fungerat mycket bra och vi fortsätter tack vare det att öka vår omsättning i MST Consulting.
Däremot är det därför inte längre samma engagemang och resultaten på webben, som faktiskt (tro´t eller ej) kräver otroligt mkt tid för att man ska lyckas.
Man måste helt enkelt lägga väldigt mkt tid och energi på att först lära sig, sedan testa och prova sig fram, för att sedan trycka full power med det man företagit sig på webben. Inget gör sig självt och om det vore lätt skulle alla göra det. Tänk på det!
Hur många känner Du egentligen som lever på sin internetbusiness? Nä, just det...
Jag har tidigare berört ämnet internet, vilket jag tycker är ett otroligt bra och i nutid mkt viktigt verktyg för oss alla och inte bara "en fluga" som vår fd infrastrukturminister Inez Uusman en gång i tiden uttalade sig. Hon hade fel, fel, FEL. Det kommer hela tiden nya användningsområden för internet och flera verktyg och hjälpmedel för oss med internet. Vi ska utnyttja dom möjligheterna.
Tyvärr kommer med det även flera lycksökare och busar som tror att man kan göra "det snabba klippet" som gör att dom inte behöver jobba för sin brödföda. Dessvärre upptäcker dom snart att det är en illusion, trots alla bli-rik-på-internet-snabbt-kurser och blir mer och mer nervvrak för att dom kanske måste ta ett "vanligt" arbete som så många andra. Risken är att dom hinner dra flera med sig i fördärvet innan dom upptäcker detta.
Jag förordar och peppar normalt de som är starka nog att gå sin egen väg och lyckas, men jag vill samtidigt varna för att den första som ska "trampa stigen" ofta får kämpa hårdare än alla de som sedan kommer efter...
Vad Du än gör, GE ALDRIG UPP DIN DRÖM. Prova gärna, våga misslyckas, men RES DIG ALLTID IGEN!
YES - You can!
Däremot är det därför inte längre samma engagemang och resultaten på webben, som faktiskt (tro´t eller ej) kräver otroligt mkt tid för att man ska lyckas.
Man måste helt enkelt lägga väldigt mkt tid och energi på att först lära sig, sedan testa och prova sig fram, för att sedan trycka full power med det man företagit sig på webben. Inget gör sig självt och om det vore lätt skulle alla göra det. Tänk på det!
Hur många känner Du egentligen som lever på sin internetbusiness? Nä, just det...
Jag har tidigare berört ämnet internet, vilket jag tycker är ett otroligt bra och i nutid mkt viktigt verktyg för oss alla och inte bara "en fluga" som vår fd infrastrukturminister Inez Uusman en gång i tiden uttalade sig. Hon hade fel, fel, FEL. Det kommer hela tiden nya användningsområden för internet och flera verktyg och hjälpmedel för oss med internet. Vi ska utnyttja dom möjligheterna.
Tyvärr kommer med det även flera lycksökare och busar som tror att man kan göra "det snabba klippet" som gör att dom inte behöver jobba för sin brödföda. Dessvärre upptäcker dom snart att det är en illusion, trots alla bli-rik-på-internet-snabbt-kurser och blir mer och mer nervvrak för att dom kanske måste ta ett "vanligt" arbete som så många andra. Risken är att dom hinner dra flera med sig i fördärvet innan dom upptäcker detta.
Jag förordar och peppar normalt de som är starka nog att gå sin egen väg och lyckas, men jag vill samtidigt varna för att den första som ska "trampa stigen" ofta får kämpa hårdare än alla de som sedan kommer efter...
Vad Du än gör, GE ALDRIG UPP DIN DRÖM. Prova gärna, våga misslyckas, men RES DIG ALLTID IGEN!
YES - You can!
tisdag 21 februari 2012
Websidor omarbetas
From idag omarbetas hela MST Consulting på webben, inkl MST Webshop. Räkna med någon veckas arbete innan allt är färdigställt och vänligen ha överseende med eventuella buggar och feldirigeringar vid beställning. Skicka ett email till info@MSTconsulting.se om Du får problem så rättar vi till det omgående.
Vi kommer sedan att arbeta bort nyfunna problem löpande. Utvecklingen avslutas inte förrän den är klar. Välkommen att titta in när Du vill.
Vi kommer sedan att arbeta bort nyfunna problem löpande. Utvecklingen avslutas inte förrän den är klar. Välkommen att titta in när Du vill.
lördag 14 januari 2012
tisdag 20 december 2011
Tack för ett fantastiskt år!
Efter ett år av framgångar av olika slag och dignitet som avlöst varandra så kan jag inte annat än på alla möjliga sätt (det här är ett) tacka familj, vänner och bekanta, kunder och samarbetspartners! Utan Er (?)...
Utan Er (!) skulle det ju inte vara som det är, eller som det kommer att bli!
Jag vill även passa på att önska Er en God Jul och ett Gott Nytt År!
Ps. Passa på att nästa år förändra vad Du alltid tänkt, men hittills inte gjort. Det är Du som bestämmer Din framtid. Ds
Utan Er (!) skulle det ju inte vara som det är, eller som det kommer att bli!
Jag vill även passa på att önska Er en God Jul och ett Gott Nytt År!
Ps. Passa på att nästa år förändra vad Du alltid tänkt, men hittills inte gjort. Det är Du som bestämmer Din framtid. Ds
torsdag 8 september 2011
Respektlöst eller helt enkelt modernt?
Det är sällan jag klagar ut riktigt, men det här börjar bara bli för mkt för mig. Jag ska ändå prova vara konstruktiv!
De sista åren har det blivit allt mer vanligt att ALLA helt enkelt till varje pris MÅSTE svara i sin mobiltelefon VAR som helst, NÄR som helst, i vilket SÄLLSKAP som helst hela tiden! Är detta verkligen OK?
Personligen tycker jag - NEJ, och åter NEJ!
Jag stör mig något så otroligt på de som tror att världen rasar om just dom inte svarar på just sitt inkommande samtal, oavsett hur omgivningen kommer att påverkas. För visst påverkas väl omgivningen på detta, eller är det bara jag?
Är just DET SAMTALET sååå viktigt? Är just DEN TIDPUNKTEN sååå viktigt?
Jag förstår mkt väl att de som har jourtjänst, växeltjänst av något slag eller liknande, behöver svara i dom mest konstiga och kanske olämpliga situationer, men dom sköter oftast detta på ett förhållandevis diskret och professionellt sätt, kanske genom att gå iväg utom hörhåll/störhåll eller tala med sänkt röst och ibland använda ljudlös signal - alltså inte göra "en grej" av att det ringer, utan mer troligt bli lite skamsen och be om ursäkt för att kunna sköta sina åtaganden. Mobiltelefonen är ju trots allt ett enormt bra och ett helt ok hjälpmedel för många i många fall för mera rörelsefrihet, om man använder den "rätt".
Jag har själv haft uppdrag med telefonjour under 14 år mellan -94 och -08 där mobiltelefonen medförde betydliga lättnader och mkt större frihet för mig genom att jag kunde ta med arbetet på annan plats och resa på olika sätt med arbetet och sköta mkt via mobila telefonsamtal, MEN.. Jag har alltid provat sköta det professionellt och om möjligt inte heller störa andra under tiden. Jag har provat styrt alla längre och viktigare telefonsamtal till tillfällen som jag varit själv och jag har alltid RESPEKTERAT andras lugn och ro genom alla år!
Efter att ha en situation där jag numera mer eller mindre, trots att jag driver flera olika verksamheter såsom bl a MST Group och är inblandad i flera olika andra projekt såsom vår lokala Golfklubb, är jag mer eller mindre "vardagsprivat" och som dom allra flesta andra inte någon V.I.P som måste gå att få tag i JUST PRECIS PÅ EN GÅNG. Det allra mesta och flesta kan vänta tills jag sitter bättre till.
Frågan är om det numera svaras i mobiltelefonen bara för att märkas, vara cool, fördriva tid, eller kanske t.o.m. för att reta andra?
Jag tycker själv som ni förstår att allmän-användandet av mobiltelefoner blivit alldeles på tok för frisläppt och RESPEKTLÖST! Det borde nog finnas starkare etiska regler som skall beaktas och kanske främst redan i unga år vidareförmedlas av föräldrar, såsom så många andra av livets regler.
På skolan används telefonen nu inte enbart på raster och i korridorer (vilket redan där kan kännas väl onyttigt), utan även I KLASSRUM och i bibliotek!
Var finns nyttan i det? Vem är så viktig i klassrummet så att man är undantagen de normala lydnadsreglerna och beroende av att just då vara kontaktbar på mobiltelefonen. Hur är det sen möjligt att man tillåter detta, eller rättare sagt; Hur är det möjligt att det inte går att reglera bort? Hur fungerade det förut på skolorna, innan mobiltelefonen?
En dag på bussen sitter en yngre tjej, ca 20 år, långt fram men bakom mig och hon är först och främst förkyld och hes, men dessutom storvuxen med yviga rörelser och "tar mkt plats" i allmänhet.
Efter några mil in på en lugn och harmonisk resa hem från arbetet (för de flesta resenärerna på denna buss) ringer hennes telefon med en signal från helvetet och med en volym som kunde väcka döda!
Hon svarar och talar så att hela bussen både kan höra henne och dessutom förstå vad hela (den totalt helt j*vla ointressanta) konversationen gällde. Övriga passagerare vrider på sig i stolarna, börjar tissla och tassla om denna kvinna. Föraren vrider upp radion i bussen i ett försök att skona de andra passagerarna från denna "obehagliga" situation med resultat att den högljudda kvinnan blir ännu mera högljudd och tydlig för att den i andra ändan verkligen skall höra hennes helt obetydligt viktiga inlägg i en intern debatt som definitivt skulle kunna vänta en halvtimme när hon, skulle det visa sig, klev av bussen!
Samtalet bryts dock pga dålig mottagning, föraren vrider ner radion till en vettig nivå och övriga passagerare pustar ut och gosar ner sig tillbaks djupare i stolen igen och kvinnan från "down under" - ringer upp och fortsätter konversationen!
HELT OTROLIGT vilken dålig fingertoppskänsla och självinsikt! Hur fungerade det förut på bussarna, innan mobiltelefonen?
Jag satt denna gång helt tyst och retade upp mig så till den milda grad på denna kvinnas beteende så jag trodde mitt hjärta skulle hoppa ur kroppen, men kunde - tack och lov - behärska mig! Frågan är om jag kan göra det nästa gång?
Märk väl, jag har ännu inte berört ämnet "utgående samtal" i olika bisarra och störande situationer! Det här blev ändå det längsta inlägget hittills på MSTblogg.se och det visar ju på hur mkt JAG retar upp mig på denna respektlöshet - eller modernitet!
De sista åren har det blivit allt mer vanligt att ALLA helt enkelt till varje pris MÅSTE svara i sin mobiltelefon VAR som helst, NÄR som helst, i vilket SÄLLSKAP som helst hela tiden! Är detta verkligen OK?
Personligen tycker jag - NEJ, och åter NEJ!
Jag stör mig något så otroligt på de som tror att världen rasar om just dom inte svarar på just sitt inkommande samtal, oavsett hur omgivningen kommer att påverkas. För visst påverkas väl omgivningen på detta, eller är det bara jag?
Är just DET SAMTALET sååå viktigt? Är just DEN TIDPUNKTEN sååå viktigt?
Jag förstår mkt väl att de som har jourtjänst, växeltjänst av något slag eller liknande, behöver svara i dom mest konstiga och kanske olämpliga situationer, men dom sköter oftast detta på ett förhållandevis diskret och professionellt sätt, kanske genom att gå iväg utom hörhåll/störhåll eller tala med sänkt röst och ibland använda ljudlös signal - alltså inte göra "en grej" av att det ringer, utan mer troligt bli lite skamsen och be om ursäkt för att kunna sköta sina åtaganden. Mobiltelefonen är ju trots allt ett enormt bra och ett helt ok hjälpmedel för många i många fall för mera rörelsefrihet, om man använder den "rätt".
Jag har själv haft uppdrag med telefonjour under 14 år mellan -94 och -08 där mobiltelefonen medförde betydliga lättnader och mkt större frihet för mig genom att jag kunde ta med arbetet på annan plats och resa på olika sätt med arbetet och sköta mkt via mobila telefonsamtal, MEN.. Jag har alltid provat sköta det professionellt och om möjligt inte heller störa andra under tiden. Jag har provat styrt alla längre och viktigare telefonsamtal till tillfällen som jag varit själv och jag har alltid RESPEKTERAT andras lugn och ro genom alla år!
Efter att ha en situation där jag numera mer eller mindre, trots att jag driver flera olika verksamheter såsom bl a MST Group och är inblandad i flera olika andra projekt såsom vår lokala Golfklubb, är jag mer eller mindre "vardagsprivat" och som dom allra flesta andra inte någon V.I.P som måste gå att få tag i JUST PRECIS PÅ EN GÅNG. Det allra mesta och flesta kan vänta tills jag sitter bättre till.
Frågan är om det numera svaras i mobiltelefonen bara för att märkas, vara cool, fördriva tid, eller kanske t.o.m. för att reta andra?
Jag tycker själv som ni förstår att allmän-användandet av mobiltelefoner blivit alldeles på tok för frisläppt och RESPEKTLÖST! Det borde nog finnas starkare etiska regler som skall beaktas och kanske främst redan i unga år vidareförmedlas av föräldrar, såsom så många andra av livets regler.
På skolan används telefonen nu inte enbart på raster och i korridorer (vilket redan där kan kännas väl onyttigt), utan även I KLASSRUM och i bibliotek!
Var finns nyttan i det? Vem är så viktig i klassrummet så att man är undantagen de normala lydnadsreglerna och beroende av att just då vara kontaktbar på mobiltelefonen. Hur är det sen möjligt att man tillåter detta, eller rättare sagt; Hur är det möjligt att det inte går att reglera bort? Hur fungerade det förut på skolorna, innan mobiltelefonen?
En dag på bussen sitter en yngre tjej, ca 20 år, långt fram men bakom mig och hon är först och främst förkyld och hes, men dessutom storvuxen med yviga rörelser och "tar mkt plats" i allmänhet.
Efter några mil in på en lugn och harmonisk resa hem från arbetet (för de flesta resenärerna på denna buss) ringer hennes telefon med en signal från helvetet och med en volym som kunde väcka döda!
Hon svarar och talar så att hela bussen både kan höra henne och dessutom förstå vad hela (den totalt helt j*vla ointressanta) konversationen gällde. Övriga passagerare vrider på sig i stolarna, börjar tissla och tassla om denna kvinna. Föraren vrider upp radion i bussen i ett försök att skona de andra passagerarna från denna "obehagliga" situation med resultat att den högljudda kvinnan blir ännu mera högljudd och tydlig för att den i andra ändan verkligen skall höra hennes helt obetydligt viktiga inlägg i en intern debatt som definitivt skulle kunna vänta en halvtimme när hon, skulle det visa sig, klev av bussen!
Samtalet bryts dock pga dålig mottagning, föraren vrider ner radion till en vettig nivå och övriga passagerare pustar ut och gosar ner sig tillbaks djupare i stolen igen och kvinnan från "down under" - ringer upp och fortsätter konversationen!
HELT OTROLIGT vilken dålig fingertoppskänsla och självinsikt! Hur fungerade det förut på bussarna, innan mobiltelefonen?
Jag satt denna gång helt tyst och retade upp mig så till den milda grad på denna kvinnas beteende så jag trodde mitt hjärta skulle hoppa ur kroppen, men kunde - tack och lov - behärska mig! Frågan är om jag kan göra det nästa gång?
Märk väl, jag har ännu inte berört ämnet "utgående samtal" i olika bisarra och störande situationer! Det här blev ändå det längsta inlägget hittills på MSTblogg.se och det visar ju på hur mkt JAG retar upp mig på denna respektlöshet - eller modernitet!
tisdag 30 augusti 2011
Facebook, ett fenomen - Bra eller dåligt!?
Jag vet faktiskt inte vad jag egentligen tycker om Facebook, men en sak är säkert - Det är verkligen inne och mängder av nya användare ansluter hela tiden och har definitivt förstått styrkan i internet på allvar nu. Aven andra liknande verktyg/"samlingsplatser" har liknande framgång samtidigt. Jag tycker detta är helt fantastiskt!
Dessvärre sätter sig många numera hellre framför datorn än att hälsa på varandra, och business görs knappt med personliga, fysiska möten och resonemang längre, det som kanske tidigare varit halva (eller i vissa fall hela) nöjet med att arbeta med människor. Nu behöver vi bara logga in och chatta med alla och så många som möjligt på en och samma gång. Detta tycker jag är hemskt!
Jag använder själv internet mycket och även sociala medier, i en viss mån, i min egen verksamhet men kommer ALDRIG att tycka att det är lika trevligt som det var innan fenomenet tog fart, dock mycket effektivt!
Så gilla eller inte gilla, det är frågan ;)
Dessvärre sätter sig många numera hellre framför datorn än att hälsa på varandra, och business görs knappt med personliga, fysiska möten och resonemang längre, det som kanske tidigare varit halva (eller i vissa fall hela) nöjet med att arbeta med människor. Nu behöver vi bara logga in och chatta med alla och så många som möjligt på en och samma gång. Detta tycker jag är hemskt!
Jag använder själv internet mycket och även sociala medier, i en viss mån, i min egen verksamhet men kommer ALDRIG att tycka att det är lika trevligt som det var innan fenomenet tog fart, dock mycket effektivt!
Så gilla eller inte gilla, det är frågan ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
