Vilken sommar...

Denna sommar går till historien som en av de skönaste på länge, iaf för mig. Jag har haft ett längre löpande uppdrag som gett mig friheten att vara ledig de flesta dagarna seden slutet av Juni och kommer så även att kunna fortsätta vara så i ytterligare några veckor, till mitten av Sept. I princip blir det en sammanhängande ledighet (mer eller mindre, med nått kortare inspel nu och då) i 11-12 veckor. Helt fantastiskt!

Jag har ägnat så mkt tid som möjligt åt min lilla prinsessa Melanie som hunnit fylla 3 år nu och dessutom hunnit med massor som legat och grott. Bland annat har jag tillsammans med min älskade målat om hela huset, vilket var scchhuuuukt gruvsamt men faktiskt roligare och roligare när det visade sig bli mkt fint och med ett bra resultat.

Det är sååå skönt att få städa upp bakåt och förbereda sig för nya saker, projekt och uppdrag som skall utföras. Kommande avstamp den närmsta tiden lutar just nu åt att bli relativt stora så det gäller att försöka skapa så bra förutsättningar som möjligt.

Ledigheten i sommar har fått mig att tänka mkt på framtiden. Det finns många val i livet som skall bli "rätt" och så bra som möjligt för så många som möjligt. Det finns många fallgropar att ramla i och det finns många korsningar att ta fel riktning i. Allt detta blandas till en gigantisk utmaning för de flesta, så även för mig, och kallas livspusslet.

En av mina stora rädslor har alltid varit att hamna i och bli kvar i "ratrace/ekorrhjulet". Jag har under åren under vissa perioder varit helt oberoende och långt ifrån denna skräck, men är fortfarande och trots att jag sedan 2006 helt styrt min egen tid, inte tillräckligt långt ifrån att ramla tillbaka, så som jag vill och borde.

Av denna anledning har därför många funderingar för att få lugn i själen, nu med ett större ansvar än någonsin tidigare hängande över mina axlar genom mitt föräldraskap som jag älskar mer än allt, varit åt hållet att antingen en gång för alla skapa nått stort och bestående, som inledningsvis kommer att kräva en massiv insats av tid och energi långt utöver den normala heltidsansträngningen som många  känner till som anställd, ELLER backa några steg, byta riktning och ta en "säkrare" väg genom en anställning i större organisation. Det senare alternativet är helt emot mina tidigare visioner av frihet, men inte längre helt främmande. Det ska faktiskt bli mkt intressant att se var dessa nya insikter och tankar för mig den närmsta tiden, då jag vet att det ytterst är helt upp till mig och beroende på hur jag tänker om just detta, som slutligen helt kommer att avgöra vad resultatet blir. Skrämmande men intressant.